Publicerad 2012-10-31 20:15:38 i
Läser om flickan som inte kan säga stjärna. Vill inte läsa om henne.Jag vill ligga i famnen på han som kallar mig fin. Känna hans kramar som känns enda in i hjärtat, hans kyssar som får mig ur balans. I skolan funderar jag mest på dedär kläderna, det som sägs vara ett stoort arbete, det är dem som jag tänker på. Skulle vilja så mycket mer. Vilja göra bättre ifrån mig i skolan, sitta på café med henne, hon som alltid får mig att må bättre, skriva färdigt mitt slutarbete som alltid trycker på där i bakhuvudet, laga en massa god mat, hinna umgås med alla mina vänner, träffa han som kallar mig fin oftare, ta vara på min sista tid som minderårig genom att gör sånt som minderåriga inte får för sen är det ju inte lika coolt, träffa han som är där långt borta i ekenäs hela tiden, hitta motivation till att sköta om mig själv, spara ihop pengar till en resa tillsammans med de fina, dedär som jag tycker så mycket om fastän de allt som oftast går mig på nerverna.Men mest av allt vill jag nog att han, han som kallar mig fin, ska ringa och säga att han älskar mig.
